Vila

För Lilith är det enormt energislukande att skriva och berätta. Emellanåt måste hon vila. I veckor, faktiskt. Vissa möten med människoormarna var så jobbiga så till den graden att det är svårt att hitta ord som återger grymheten i handlingarna. 

Och värre skulle det bli. Mycket värre. Så pass mycket värre att hon måste bryta upp. Till slut.

Lilith är både arg och ledsen och frustrerad när hon berättar. Men mest är hon fundersam på vem som kom först, ägget eller hönan?

När började respektlösheten frodas och förökas på allvar?

Var det med införandet av individuella löner? Den exakta veckan då dessa genomfördes, märktes en ögonblicklig skillnad på relationsmönstren på arbetsplatserna. Den tidigare milda formen av fjäsk övergick till en märkbar, ofördröjlig överdriven inställsamhet.

Nu blev det fart på girigheten också. Folk lämnade arbetsplatserna och bytte arbetsgivare titt som tätt för att trissa upp den egna lönen. Att ta hänsyn till verksamheten överlämnades till de saktfärdiga som i sin naivitet fortsatte att tro på de gamla samhällsidealen och på den gemensamma välfärden.

Nu var det början till ett påfrestande kaos som ledde och fortfarande leder till en själslig nedrustning, till en enormt oförtröstlig nedförsbacke.